Bromsmedicin

Det finns flera olika läkemedel som kan lindra symptomen och bromsa utvecklingen av sjukdomen. Medicinen kan dämpa både antal skov och utbredningen av MS.

Bromsmedicinen får du i flera år och finns som sprutor, dropp och tabletter. Den påverkar immunförsvaret och dämpar inflammationen i nervsystemet.

De olika läkemedlen är olika starka och innebär också olika risker. Ju starkare ett läkemedel är finns det också risk för större biverkningar.

Kortison

Om symptomen är väldigt svåra i ett skov kan du tillfälligt få kortison för att minska inflammationen. Kortison kan du få med dropp eller tabletter.

Sjukgymnastik

Med hjälp av sjukgymnastisk behandling med tänjningsövningar kan du öka rörelseförmågan. Men effekten är övergående och du måste regelbundet utföra den för att hålla kvar rörligheten.

Med sjukgymnastik kan du också få rätt träning och öva på kompensationstekniker.

Andra behandlingar beroende på problem

MS kan orsaka flera olika symptom och tillstånd som urinvägsinfektion, tarmproblem, muskelkramper, sexuella problem, smärta, gångfunktion, depression, trötthet med mera.

Beroende på vad just du har för symptom så får du individuell behandling för detta.

Regelbunden kontakt med neurolog

Eftersom behandlingen anpassas efter dig och vad just du har för symptom så bör du ha regelbunden kontakt med en neurolog.

Du har ofta tillgång till ett så kallat MS-team där det ingår MS-sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och neuropsykolog.

Blodstamcellstransplantation vid MS

Blodstamcellstransplantation kan göra så att symptomen delvis eller helt försvinner vid MS. Metoden är dock experimentell och riskfylld men har idag botat flera personer från MS i Sverige i en försöksstudie om blodstamcellstransplantation vid MS.

I studien gjordes den första svenska stamcellstransplantationen mot MS i Sverige vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, år 2004. Och sedan dess har över 80 behandlingar gjorts både i Uppsala och vid Karolinska sjukhuset.

Av dessa har 90 procent blivit fria från skov, 85 procent har enligt magnetkamera inte längre pågående sjukdom i hjärnan och 70 procent har ingen sjukdomsaktivitet alls.

Det finns dock en risk att patienten avlider efter ingreppet, även om det idag är mindre än en procent.

Hur går behandlingen till?

Innan du får en stamcellstransplantationen måste ditt eget immunförsvar slås ut med cytostatika. Efter detta återförs dina egna blodstamceller som tagits innan cytostatikabehandlingen.

Stamcellerna bygger då upp ett nytt immunförsvar som helt eller delvis har förlorat förmågan att angripa nervsystemet.

För vem?

Behandlingen passar bäst för de som har en tidig högaktiv variant av sjukdomen med täta och många skov.